jossiworld

Ett irritationsmoment för denna morgon var att se att flera på fb har delat en gammal artikel av Linda Skugge som ungefär handlar om hur värdelösa ungdomar är för att de inte kan behålla jobb för att de är för lata och att det inte alls är brist på jobb utan det är ungdomarna som är för "fina" för de jobb som finns. 

Nu är det ju så att jag är ung, och jag söker jobb för fullt. Faktum är att de flesta jobb kräver MYCKET erfarenhet och eftersom det är så många som söker så får man oftast inte ens chansen att komma på intervju om man inte har den erfarenheten. Detta gälller alla möjliga jobb från administrativt arbete, till servitrisjobb, till miljöjobb som jag faktiskt HAR utbildning för. Jag förstår ju att man inte hittar "drömjobbet" direkt och jag kommer att fortsätta söka även om jag jobbar med annat under tiden. 
Just nu går jag på schema på ett demensboende, men tar ändå på mig så mycket extrapass som möjligt eftersom jag inte vet hur det kommer se ut sen på arbetsfronten. Så, rädd för att jobba hårt och mycket? Nej. Rädd för att torka skit, spyor och sköta hygien på gamla människor - som många säger att de aldrig skulle klara av att göra? Nej. 

Jag känner mig väl träffad för att jag känner mig som en av ungdomarna, men jag känner att beskrivningen inte passar in på mig. Jag vet att det oftast går att få någon typ av jobb, men på resterande arbetsmarknaden verkar det vara fruktansvärt svårt att komma in. Visst, det är bara att kämpa vidare och försöka penetrera den där "erfarenhets"barriären, men jag tycker inte att det är rättvist skrivet mot alla unga som faktiskt kämpar och precis som Linda, vet att man måste göra vad som helst för att tjäna pengarna som behövs för att det ska gå runt. 

Sen finns det ju såklart unga som är "för fina" för att ta jobben som finns, men let's face it, sånna "äldre vuxna" finns det faktiskt också!!