jossiworld

Rubriken säger väl det mesta. Fy. Usch och fy och blä. Jag orkar inte plugga. Allvarligt talat. Vad fan är det här. Det tar ju aldrig slut. Och nej, det är klart att det inte gör det, jag har ju valt en treårig utbildning och inte tar det slut innan liksom. 

Idag har jag läst en artikel om svensk implementering av försiktighetsprincipen, en om traditionell neoklassisk ekonomi vs ekologisk ekonomi och en om biodiversitetsförlust och dess kostnader för samhället. Tog en pluggpaus och fikade hos mormor. Druckit tre koppar kaffe idag. Gott!

Nu tänkte jag sluta plugga för dagen och börja med maten. När jag tänker på allt som ska göras inom de närmsta två veckorna blir jag dock lite för stressad för att kunna koppla bort, men NEJ, man ska inte plugga på kvällen. Då går inget in i hjärnan ändå. SÅ: musik på hög volym och matlagning it is. Ska göra gratäng med fläskfilé, svampstuvning och pepparchips. Spännande.

Idag har ju jag och andra hälften varit VI i ett halvår förresten. Det får man ju inte glömma att nämna liksom. Så himla glad att jag har den fina människan att prata, umgås och sova med (när han inte jobbar natt i alla fall) varenda dag. Han överraskar mig ständigt, får mig att känna mig trygg, gör småsaker som får mig att känna mig så älskad man kan bli, tvingar mig att stressa ner när det behövs och är bara så bra man kan vara. Vi skrattar åt samma saker och har blivit så pass synkade att vi till och med brukar dra samma skämt SAMTIDIGT (scary?!). Det känns som att det har gått längre tid än ett halvår, men samtidigt känns det som att det var igår vi började träffas igen. Vi var ju "ett par" under en kort period när jag gick på högstadiet. Sen hittade vi på något sätt tillbaka till varandra. Och tur är väl det!