Skulle gå ut på promenad med hunden en sväng. Slutade med att vi gick till sjön och hundinhängnaden som finns där. Vi var själva. Bobbie fick göra av med energi genom att nosa runt som fasen, leka med en pinne och få "genomlida" lite lydnadsövningar. När vi sen gick ner till vattnet så plumsade han frivilligt i där och plaskade runt lite också. Hemvägen består av två djävulska uppförsbackar, så nu är både hund och matte trötta och ska duscha. (duschen uppskattas inte speciellt mycket av hunden, men det blir liksom ett måste efter att ha varit i sand) Mys. Lycka är att se djuren glada. Och lycka är även att se hunden lyda fint.
