I need new heroes

Milo tar ett djupt andetag och ser upp mot den gråa himlen. Den gråter sot och har gjort det så länge han kan minnas. Ett kolfragment landar på hans kind och än en gång drömmer han sig bort. Bort till en bättre plats med fler möjligheter och där allt är vackert. Han har kommit underfund med att världen inte alltid har varit såhär. Trots att han själv inte har sett något annat kan han inte sluta hoppas på att det kan förändras till det bättre. De kontant mörka molnen får honom ständigt att undra hur solen har det där bakom. Vad skulle krävas för att den skulle få nå fram och lysa upp deras liv, dömda till mörker? Han skulle göra vad som helst för att få det att hända. Om det så skulle kosta honom livet. 
 

Förgyller eftermiddagen med vistelse i en framtida fantasivärld. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0