jossiworld

Jag kom att tänka på en sak förut. Jag sätter upp olika mål varenda dag, flera gånger om dagen. Man kan väl tolka det som att jag inte är en spontan människa och att jag inte kan slappna av, men jag har insett att så är det ju inte alls det. Jag vill bara ha något att sträva mot, annars skulle jag nog bli galen.
Målen kan ändras eller överskridas och utvidgas, men dom måste finnas där. Annars skulle jag bara driva runt hela dagarna utan något att göra, fastän jag har massor att göra via distansplugget.

Idag när jag redan i förmiddags blev klar med allt som ska göras fram till på måndag egentligen insåg jag att det blir ju tråkigt att inte göra något vettigt resten av dagen, så jag läste lite i boken som jag ska använda till nästa uppgift. Nu har jag bestämt att jag ska ta mig igenom tio sidor. Tio sidor, sen ska jag lägga av för dagen. Samma sak gör jag med allt som ska bli gjort. "Okej, efter 4 sidor i boken ska jag diska". Det är både för att jag ska få lite gjort, men också för att jag inte ska göra mer sen. Det räcker liksom då. Och sen om jag verkligen vill plöja igenom några sidor till eller städa som avkoppling en kväll så är det frivilligt och känns bra att göra "lite extra" utan att det känns betungande.
Jag har också satt mål att under måltider får jag inte göra nytta. Då ska man titta på tv, någon serie eller läsa något för nöjes skull. Och om kvällarna är studier och nyttogöra förbjudet. Då ska man slappa och bara göra det man har lust för, OAVSETT om man "lika gärna skulle kunna städa eller plugga lite" eller inte.

Målen blir liksom till för att drivas framåt, men inte over do it.

Vet inte riktigt vad det här blev för konstigt inlägg, Men det får bli så bara.

Ikväll är det final i Hela Sverige bakar! Can't wait!