jossiworld

Katten mådde jättebra av lite spänning i form av att få följa med mig hem till mamma en dag. Hon blev jättelugn och snäll och har inte ställt till med massa djävulskap på några dagar efter det.
Har funderat lite över hur jag bäst kan aktivera henne lite mer så att hon får utlopp för sin energi och äventyrshunger.
JA, tänkte jag nyss. Jag kan ju liksom passa på att ta med henne ut i sele när jag ändå ska ut med vovven och pissa.
NEJ, det var inte uppskattat någonstans. Hon bara tog sats och sprang allt vad hon orkade för att ta sig närmare porten (och det tog ju såklart tvärstopp samma antal gånger hon försökte springa). Och när jag försökte lugna henne genom att klappa och ta upp henne fick jag rivsår på magen när hon skulle ta sats, ja just det, mot porten.
Jahopp. Det var det försöket det. Alla kära grannar i husen runt omkring som brukar stå och övervaka så att man tar upp hundbajset tycker väl att jag är en djurplågare nu för att jag ville ha med mig den där stackars katten ut. Men så får det väl vara då...
Nu får hon nöja sig med att smyga på sin söndertuggade mus (Bobbie är gärningsman) ett tag tills jag kommer på någon ny briljant idé...