Det där inlägget

Har kollat på filmen nu. Tog lite längre tid än anat för jag och mamma pratade i telefon en stund också, men vad gör det, har ju inga direkta tider att passa idag ändå. Ska dit på fika senare och lämna nyckel till henne så att hon kan ta hand om vår goskatt när vi är borta.
Hur som helst kom jag att tänka på här om dagen hur sjukt det är att man förknippar musik med vissa händelser som inträffade just när man hörde låten i fråga. Väldigt starka förknippelser (heter det så? lät så himla fel..), sådär så att man verkligen är tillbaka vid en viss tidpunkt mitt i händelsen när man lyssnar på låten. Såklart händer det ju inte så med alla låtar man lyssnar på. Jag undrar dock varför bara vissa fastnar? Det kan ju vara vardagliga händelser som man förknippar till musiken också, inte bara speciella.
Jag tänkte ta upp några låtar som jag här om dagen kom fram till att dom verkligen ger mig en verklighetsflykt.

Edward Sharpe & The Magnetic Zeros - Home: tar mig alltid tillbaka till en eftermiddag då jag och min käre pojkvän skulle åka hem från Karlstad, tror att vi hade hjälpt honom att flytta.. och så tog vi en lantig väg till Kristinehamn, en riktigt fin solig eftermiddag, åkandes i en bil längst kohagar. Det här är numer en av mina absoluta favoritlåtar.

Mindless Self Indulgence - Kill the rock: får mig alltid att tänka på när jag och Sanna satt i ett fågeltorn och sjöng den här jättehögt och jättefalskt. Just for fun. Vi hade med oss fika också tror jag..
E-Type - Star: Får mig inte direkt att se något framför mig. Inger bara en hemskt hemskt känsla. Låten som jag och min bror valde skulle spelas på pappas begravning. Så fin på alla sätt och vis. Förr kunde jag inte lyssna på den utan att börja gråta. Nu kan jag det, nästan i alla fall.

In Fear And Faith - Your world on fire: När jag hör den sitter jag på tåget mellan Ostente och Bryssel igen. Jag och Evelyn sitter båda djupt försjunkna i tankar, musik och tittar ut över landskapet.. och längtar nog efter att komma hem, men tyckte ändå att det var lite ledsamt att säga hejdå till alla.
DJ Sammy - California dreaming: Tänker på pappas dunkadunkavolvo. Han lyssnade alltid på sånt här. Sån musik musik gör mig glad nu för tiden.
We Came As Romans - alla låtar: Får mig att tänka på min söta mamma som är bäst i världen. Ibland är de så himla jobbigt att inte träffa henne varje dag som man gör när man bor hemma. Hon brukar lyssna på We came as romans i bilen, därav kopplingen.
Björn Rosenström - Lurad: Nu när jag lyssnar på massa familjemusik kommer jag på ännu mer. Den här låten älskade min lillebror när han var yngre, så ibland, när min storebror hade flyttat hemifrån och min lillebror och jag delade övervåningen så hade vi Björn Rosenströmparty och sjöng jättehögt till låtar som denna. Bara för att. Att inte träffa bröderna varje dag är ju inte heller så kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0