Dagen före

Är inte alls sugen på studentdagen just nu. Varför var massa jävla skit tvungen att hopa sig veckan före dagen som bara ska vara typ gladast i livet?
Hade sett fram emot att inte behöva oroa mig för nånting efter imorgon. Tänkte att utan all press ska jag äntligen kunna få bukt på min dumma magfan som gör att jag mår så jävla dåligt hela tiden. Orkar inte mer press och stress och allt sånt där som får magen att dö några tusen gånger om. Kan inte allt bara få kännas så himla bra imorgon? Snälla liksom. Vill bara känna mig sådär obeskrivligt glad som man ska göra.



What was left when that fire was gone
I thought it felt right but that right was wrong
All caught up in the eye of the storm
And trying to figure out what it’s like moving on

And I don’t even know what kind of things I said
My mouth kept moving and my mind went dead
Picking up those pieces now where to begin
The hardest part of ending is starting again
Linkin park - waiting for the end

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0