Efter många kaotiska timmar på jobbet igår och idag känner jag mig helt död. Frågan är om jag uppbådar social kapacitet till att följa med på födelsedagsfirande hos karlns föräldrar. Lutar åt...inte. Känns ju lite halvtaskigt i så fall, men ingen idè om man ändå är helt off ju. Vi får väl se hur det blir. Han hämtar mig i alla fall rätt snart. Ska bli skönt att träffa honom och få lite lugn i tillvaron. Är nyduschad, nysminkad och har slängt på mig en somrig sailor-klänning och fina strumpbyxor, ifall styrkan skulle infinna sig medan han står i duschen sen innan firandet. Ska pallra mig upp tidigt imorgon. Tagit på mig en extra lördagstur av någon okänd anledning. Nej, nu ska jag inte vara bitter. Allt är så fruktansvärt bra egentligen! Bara lite slut just nu. En kväll med min andra hälft hjälper nog mycket!
