Och den där knasiga hunden

Alltså.
Igår, strax efter jag hade somnat, vaknade jag tvärt av att något var fel med Bobbie (kalla det modersinstinkt eller vad som) och mycket riktigt, hunden var på väg att kräkas, varpå en mänsklig hundmamma blir orolig såklart. Konstaterar att det bara är galla och kommer fram till att jag inte har hört eller sett honom röra sin mat under dagen. Får i alla fall i lillplutten lite vatten och sen sov han hela natten lång.

I morse när han vaknade var han lite gnällig, så efter morgonpissen ville jag ju såklart få i honom mat, hans egen mat så att magen inte skulle bli irriterad. Pekade på skålen och "varsågodade" ett flertal gånger, men nej, han tvärvägrade.
MEN så fort jag tog en liten mathög i handen så blev han sugen och skulle göra alla möjliga trick. Efter en stunds ätande hänvisade jag bara till matskålen istället, men nej, det gick absolut inte för sig att äta där. BARA ur min hand funkade.

Nåja. Huvudsaken är ju att han verkar må bra nu (peppar peppar). Han har väntat på att jag ska tappa smulor eller bitar av min frukostmacka och nu myser han i mitt knä.

Gillar absolut inte när djuren mår dåligt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0